Från det här röda huset på Neglinge bangård organiserades förr olika markarbeten som sköttes av Fastighetsaktiebolaget Stockholm-Saltsjön. Här i huset fanns två stativ med gamla skioptikonbilder (glas-diapositiv i format 120*164 mm) tagna kring 1910-1913. Kanske har dessa bilder från början använts vid marknadsföring av tomter i Saltsjöbaden. Kanske återfanns de på 1950/60-talet då man lät bygga de två trästativen. Möjligen har stativen funnits på Grand Hotell. När man tröttnade på dem hamnade de här i förrådet vid Neglinge bangård.
Stativen har skänkts till föreningen Motorvagnens Vänner som i sin tur har beslutat att skänka dem till Saltsjöbadens Hembygdsförening.
Det som visas på bilderna är societetens Saltsjöbaden. Dit man flyttade om man hade råd för att få frisk luft och god miljö åt sin familj. Samtidigt som far i huset kunde åka till jobbet inne i Stockholm. Det som fastighetsbolaget sålde var stora tomter med stora villor. Och inredningen följde tiden smak. Det är en del av vad vi ser på bilderna.
Den slottsliknande byggnaden på holmen i mitten är "Grand Restaurang" eller Grand Hotells sommarrestaurang. Holmen kallas numera för Restaurangholmen fast förr hette den Nedergårdsholmen efter en av gårdarna i Neglinge by.
Restaurangen öppnades 1893 och var från början Grand Hotells huvudrestaurang. Det visade sig dock obekvämt för hotellets gäster när det var dåligt väder... Så man tvingades tänka om och byggde på hotellet med en restaurangbyggnad som öppnades redan 1896. - På den lilla kobben i förgrunden - Badhusholmen - syns en badhusanläggning. När den revs vet jag inte, men simstadion på Restaurangholmen öppnades 1925 dit alla simtävlingar då flyttades.
Grand hotell sett från Restaurangholmen.
Saltsjöbadens gamla järnvägsstation. Järnvägen är redan elektrifierad så bilden är tagen tidigast 1913. Själva stationsplatsen flyttades 1947, men huset revs inte förrän 1954. Jag minns det, oftast i ett dis av tårar: Från tandläkare Anderssons tandläkarstol hade man fin utsikt över stationen.
Det här är "Saltsjöbadens badanstalt" som öppnades 1903. På 1930-talet kallades det "Saltsjöbadens sanatorium". Senare "Saltsjöbadens sjukhus". Hos hembygdsföreningen finns en gammal broschyr i .pdf-format som du kan ladda ner se Reklambroschyr
Neglingeviken (Neglingemaren) med Neglinge längst bort i bakgrunden.
Till höger om det vita huset ligger "kyrktomten", den plats som reserverats för kyrkan. Bilden är troligen tagen 1910.
Saltsjöbadens kyrka invigdes 1913.
Societetens Saltsjöbaden med stora villor nära naturen och i en ren miljö. Ren luft, rent vatten, bad och friluftsliv det var vad Saltsjöbaden kunde erbjuda. Där man hade råd och möjlighet installerades naturligvis vattentoaletter...
I bakgrunden i mitten skymtar arbetarbostäderna i Neglinge samt Neglinge folkskola.
Vedjakt i Stäket. - Det här var skärgårdens lastbilar. Innan stora bilar blev vanliga utfördes tyngre transporter på sjön och inte på land. Sådana här skutor användes för frakt av både ved och sand in till Stockholm.
"Gustafsberg IV" i stäket.
Bilden är tagen innan hon fick akterdäcket inbyggt vilket skedde omkring 1918. Denna ångare och "Gustafsberg V" var ganska lika, men de skilde sig åt genom bl a fördäckets utformning och placeringen av ventilerna på mellandäckets sida. På bilden är texten bakochfram i namnvimpeln längst fram. Traditionen var att ångarens namn på vimpeln skulle börja längst föröver. Den var därför läsbar från babordssidan från ett mötande fartyg (högertrafik på sjön). Allt enligt uppgifter från Arne Sundström april 2000.
Vi avslutar med en bild av Restaurangholmen som det såg ut för 90 år sedan.
En del faktauppgifter i texten ovan är hämtade ur Gunnar Lindbergs "Saltsjöbadens historia" (1958).
Mer att läsa om projektet Saltsjöbaden finns i "Stockholm Saltsjön 1892-1992", ISBN 91-630-0908-0 där det också finns många gamla bilder att titta på.
En bok som handlar om "fotfolkets" villkor på den här tiden är "På andra sidan järnvägen - arbetarliv i Wallenbergs Saltsjöbaden" av Amelie Tham, Förlaget Byrån, ISBN 91-631-1703-7.
Text: Lars-Åke Larsson